Bayesianska nätverk är grafiska modeller som representerar variabler som noder och deras probabilistiska beroenden som riktade pilar. Med hjälp av Bayes sats visar de hur nya observationer förändrar sannolikheten för andra händelser. Ett exempel är diagnosstöd: att uppskatta den mest sannolika orsaken utifrån observerade symtom. Deras styrkor är transparens och förmågan att hantera osäkra eller ofullständiga data.
Kausal inferens omfattar metoder för att härleda orsak–verkan-samband ur data i stället för att bara identifiera korrelationer. Den besvarar frågor som ”Vad hade hänt om vi inte hade vidtagit den här åtgärden?”. Verktyg är randomiserade experiment som A/B-tester, kausala grafer och statistiska tekniker för observationsdata. Exempel: kontrollera om en rabattkampanj verkligen ökade försäljningen eller om den hade stigit ändå av säsongsskäl.
Naive Bayes är en familj av enkla klassificeringsmetoder som bygger på Bayes sats. De kallas ”naiva” eftersom de förutsätter att alla särdrag är oberoende av varandra, vilket sällan stämmer i praktiken men ändå ofta ger goda resultat. Metoderna är snabba, kräver lite träningsdata och passar särskilt bra för text. Ett klassiskt exempel är spamfiltret som sorterar e-post utifrån typiska ord.
En dold markovmodell (hidden Markov model, HMM) är en statistisk modell för sekvenser där de faktiska tillstånden är dolda och bara kan härledas ur observerbara signaler. Den beskriver sannolikheten för att ett tillstånd följer på ett annat och för att varje tillstånd ger en viss observation. HMM var länge standard inom taligenkänning och ordklasstaggning; i dag används de fortfarande, till exempel inom bioinformatik och tidsserieanalys.
Ett expertsystem är ett datorprogram som lagrar mänskliga specialisters kunnande som regler och fakta och drar slutsatser av dem. Det består vanligtvis av en kunskapsbas och en inferensmotor som tillämpar reglerna. Expertsystem präglade AI under 1970- och 1980-talen, till exempel inom medicinsk diagnostik eller konfigurering av teknisk utrustning. Deras idéer lever vidare i dag i regelbaserade kontroller och kunskapsgrafer.
